#&-!#@

Jag har åkt tåg två dagar nu (eller ja, två gånger. Igår morse och nu ikväll), bilhelvetet startar ju inte. I alla fall har mitt liv varit sämre dom här två dagarna än vad det har varit på lääääänge. Man blir ju fan deprimerad av kollektivtrafik om man vet hur underbart lätt det är att åka bil.
1. Stå och frysa i väntan på tåg/buss.
2. Åka trångt som packade sillar på tåg/buss.
3. Tåg/buss är försenad, missar nästa buss/tåg.
4. Stå och frysa i väntan på tåg/buss.
5. Trängas på tåg/buss.
6. Komma fram och behöva gå hem/fram till jobbet. (Jag vet att det är typ 100 m men dom meterna slipper jag när jag åker bil.)

När M kommer hem har han en batteriladdare och tians nyckel med sig. Då ska vi skruva loss batteriet och ladda det över natten. Startar inte bilen i morgon bitti ringer jag en s¨n där som köper gamla defekta bilar och ber dom hämta skiten.